De här instruktionerna finns för att underlätta arbetet med att ge ut Inocellia. Det hjälper redaktören väldigt mycket och vi gör lika i alla artiklar så det blir stringent och snyggt. Känner du dig osäker på vissa delar så hjälper vi förstås till så bli inte avskräckt!

Alla instruktioner behöver inte användas i precis alla artiklar, men vi publicerar ibland artiklar av lite mer vetenskaplig karaktär, och då blir de extra viktiga. Skrivreglerna följer i stort de som finns för Entomologisk Tidskrift.

Tidplan för Inocellia

Vi vill att Inocellia når medlemmarna i god tid innan årsmötet vilket brukar hållas i slutet av april. För att det ska fungera har vi kommit fram till följande dealines:

• Under hösten: Vi planerar innehållet och författare tillfrågas eller skickar in texter på eget initiativ. Du kan alltid skicka till redaktören men också till någon i styrelsen som som sen blir din kontaktperson för artikeln och hjälper till (om det behövs) för att få den klar.
• Måndag efter trettondedag jul: Deadline för att komma in med manuskript.

Vi bearbetar sedan texterna tillsammans fram till tryckning.

• 2:a måndagen i mars: Vi skickar till tryck.
• 1:a måndagen i april. Vi skickar ut Inocellia till medlemmarna.

Rubriksättning

Inled artikeln med ditt förslag på rubrik. Huvudansvaret för rubriksättningen har dock redaktören. Vi vill sätta rubriker som är intresseväckande och så att alla har liknande karaktär.

Språkregler

Ibland kan det vara svårt att skriva tydligt och språkriktigt. Göteborgs Universitet har en bra sida med råd och regler. Kolla gärna in den.

Förkortningar, kommatering och stavningskontroll

Förkortningar kan vara bra ibland, men gör ofta texten lite svårläst, så undvik förkortningar så får redaktören förkorta när det behövs. Skriv alltså inte ”t.ex.” utan ”till exempel”.

Försök vara noggrann med punkt, komma och gör lika i hela texten. Se länken till skrivreglerna ovan.

Gå igenom texten med rättstavningsfunktionen när den är klar. I Word markeras misstänkt felstavning automatiskt med rött. Dock så brukar förstås inte Word känna till alla entomologiska termer. Det finns ingen självklar källa till svenska termer, men många nummer av Entomologisk Tidskrift finns att ladda ner på www.sef.nu, och i dessa kan man söka. På sef.nu finns också en sida med tips på annan litteratur. Hör annars med redaktören eller din kontaktperson så reder vi ut begreppen.

Författarinfo

Under rubriken skriver du ”Text och foto:” ditt namn, ort och mailadress. Informationen kan vara lite olika förstås. Exempel:

• Text och foto: Thomas Harry, Kvicksund, thomas.harry2@gmail.com
• Text och foto om inte annat anges: Thomas Harry, Kvicksund, thomas.harry2@gmail.com
• Text: Thomas Harry, Kvicksund, thomas.harry2@gmail.com. Foto: Nisse Nilsson, nisse@gmail.com.

Bilder, figurer och tabeller

Klistra inte in bilderna i Word-filen utan skicka originalfilerna. Om de är väldigt stora så använd

tjänsten sprend.com på Internet. Där kan man ladda upp filer och skicka en länk till redaktören för att

ladda ner dem. Packa gärna ihop flera filer till en zip-fil om du vet hur man gör. Alternativt kan du också dela filer från Google Drive, Dropbox eller motsvarande om du har sådan tjänst.

Tabeller är bäst att få i redigerbart format. Alltså i en excelfil eller liknande. Om tabellen visar info om en art så följ namnreglerna nedan. Skriv ut helst svenskt och alltid vetenskapligt namn i tabellens rubrik.

Om du lånat en figur från en bok så ska det anges. Se nedan regler för det.

Figurhänvisningar/Bildhänvisningar i texten

I texten hänvisar du till respektive bild, figur eller tabell med tex ”(Fig. 1)”. Alltså parentes, stort ”F” och förkortat. Ej kursiverad eller fet stil.

Tala om vem som är upphovsman till bilder och figurer.

För att det ska vara tydligt för redaktören, gör du en lista sist i wordfilen med bilder, figurer och tabeller med respektive Fig. nr. och skriver vem som är fotograf om det behövs. Om det är samma fotograf så kan du skriva det inledande.

Om du lånar en figur från en bok så ange det med ”Figur efter Förnamn Efternamn, årtal”. Lista sedan källan i din artikels litteraturhänvisningar.

Bilder från nätet

Om du lånar en bild från Internet så ska det där du lånar den framgå att man får låna den och hur du får använda den. Till exempel l den vara delad med rättigheter enligt CC (Creative commons). Oftast ska man då skriva ut fotografens namn om man använder bilden.

Annars måste man be om lov av upphovsrättsinnehavaren och förklara hur bilden ska användas.

Namngivning av arter, familjer, ordningar och andra taxa

Kontrollera alltid rekommenderade namn på eller www.artfakta.se så de inte har ändrats. Det sker många ändringar löpande och det finns ofta synonymer som används.

• Artnamn bör skrivas ut med både svenskt namn och vetenskapligt namn.
• Det svenska namnet skrivs med liten bokstav i löpande text.
• Vetenskapliga namn kursiveras. Släktnamnet inleds med stor bokstav, artepitetet med liten.
• Familjenamn, underfamiljer, ordningar o.s.v. inleds med stor bokstav och sätts inom parentes om de efterföljer artnamnet. Kolon (:) plus mellanslag används som separator.
• Auktor behöver inte alltid skrivas ut, men kan ibland behövas i mer vetenskapliga texter. Skriv enligt nedan.

Exempel (Lägg märke till kommatering och kursivering):

• ”lapsk blåsbagge Ebaeus lapplandicus”
• ”Nya rön om vargvägstekeln Anoplius viaticus (Linné, 1758) (Hymenoptera: Pompilidae).”
• ”Svenska Bromsar av släktet Tabanus (Diptera: Tabanidae)”
• ”spetsgumpstekeln Arotes albicinctus (Gravenhorst, 1829) (Hymenoptera: Ichneumonidae: Acaenitinae)”

Ordbehandlare

Skriv gärna artikeln i Microsoft Word om du har programmet. Annars rekommenderar vi den gratis ordbehandlare som finns från Google om du har konto hos dem (till exempel för Gmail).

Typsnitt i rubrik och brödtext

• Typsnittet för rubrik och brödtexten (den löpande texten) ska om möjligt vara Calibri 10 punkter.
• Om inte Calibri finns tillgängligt så får man använda något annat typsnitt, förslagsvis Times New Roman som finns i de flesta orbehandlare. Använd då också 10 punkters storlek.
• Det allra första tecknet i brödtexten ska (om möjligt) vara Calibri 14.
  • Exempel: ”Det var en gång…”

Litteraturhänvisningar

Litteratur du hänvisar till i texten ska normalt listas på slutet. Det ska följa nedanstående exempel på format. Var noggrann med punkt, komma, bindestreck och mellanslag.

Böcker

Lyneborg, L. 1960. Tovinger 2. Almindelig Del, Våbenfluer, Klæger m. fl.  – Danmarks Fauna Bd. 66, Dansk naturhistorisk forening, København.

Stubbs, A. & Drake, M. 2014. British Soldierflies and their Allies, 2:nd ed. – British Entomological and Natural History Society.

Artiklar

Falck, M. 2014. The Horse Flies (Diptera, Tabanidae) of Norway. – Norwegian Journal of Entomology 61, sid. 219–264.

Ljungberg, H. 2013. Springers rörbock (Donacia springeri) – hur utbredd kan den vara i Sverige? – Entomologisk Tidskrift 134 (3): 130-134.